Idag är det ju våffeldagen! Kanske inte alla som har koll på denna dag, som även är Marie Bebådelsedag. Här kommer lite fakta om denna goda dag:
Man kan spåra firandet av Jungfru Marie Bebådelsedag så långt tillbaka som till 500-talet. Man firar den 25 mars, vilket är nio månader före jul och Jesu födelse. Förr kallades Maria även för ”Vår Fru” och därför kallas även Jungfru Marie Bebådelsedag för ”Vårfrudagen”. Att det sedan blev ”våffeldagen” tros vara ett hörfel, ”Vårfru” blir lätt ”våfflor”.
För katoliker är våfrudagen en påbjuden högtid (d v s en kyrklig fest som är så viktig att man bör gå i mässan fast det inte är söndag). Med modernt språkbruk kalles den dock Marie bebådelsedag.
Man har kunnat konstatera att våfflor gräddats så långt tillbaka som till medeltiden. Då gräddades naturligtvis våfflorna över öppen glöd. Järnen var även de annorlunda. Våfflan blev fyrkantig, men det rutmönster som finns i dag fanns även då.
I början av 1900-talet var det modernt att äta våfflor med grädde och sylt till kaffet – ett måste efter söndagspromenaden. Ofta gick man till något av alla de ”våffelbruk” som fanns i och kring promenadstråken.
Undrar om man får äta några våfflor idag? :)
Man kan spåra firandet av Jungfru Marie Bebådelsedag så långt tillbaka som till 500-talet. Man firar den 25 mars, vilket är nio månader före jul och Jesu födelse. Förr kallades Maria även för ”Vår Fru” och därför kallas även Jungfru Marie Bebådelsedag för ”Vårfrudagen”. Att det sedan blev ”våffeldagen” tros vara ett hörfel, ”Vårfru” blir lätt ”våfflor”.
För katoliker är våfrudagen en påbjuden högtid (d v s en kyrklig fest som är så viktig att man bör gå i mässan fast det inte är söndag). Med modernt språkbruk kalles den dock Marie bebådelsedag.
Man har kunnat konstatera att våfflor gräddats så långt tillbaka som till medeltiden. Då gräddades naturligtvis våfflorna över öppen glöd. Järnen var även de annorlunda. Våfflan blev fyrkantig, men det rutmönster som finns i dag fanns även då.
I början av 1900-talet var det modernt att äta våfflor med grädde och sylt till kaffet – ett måste efter söndagspromenaden. Ofta gick man till något av alla de ”våffelbruk” som fanns i och kring promenadstråken.
Undrar om man får äta några våfflor idag? :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar